Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gåtts i min smärta och skam, om ej en tår
fallit på min panna.
0, hvilket djup af ädelmod i detta hjerta . . .
vet du hvad han sade, hvad han erbjöd V
’ Om”, sade han, ”Emil icke återkommer —
men er egen fasta tro tycks mig motsäga den
grymma sannolikhet, som andra antaga — så
skola vi finna ett annat medel, än det redan
funna, att återställa er heder, ett medel att
ät ert barn gifva en far i den förlorades
ställe.”
Jag kunde ju icke fatta honom, och likväl
fattade jag honom.
”Det blefve ingen svår förbindelse!”
återtog han- ”Vi känna båda våra hjertans historia
och skulle ej fordra mer, än hvad vi villigt
kunde gifva. En man och en qvinna, som
värdera hvarandra, som kunde byta sina
förtroenden — vore de att beklaga?”
Det var till mig, till nrig, hör du, som
han sade dessa ord . .. Och hör nu hvad jag
svarade honom:
”Om Emil är död, skall han komma
tillbaka från grafven för att tacka den vän, som
aå velat åtaga sig hans älskades öde. Om
han lefver deremot, skola icke alla hans
återstående dagar vara nog att aftjena hans
tacksamhetsskuld. Men antingen han är lefvande
eller död, kommer jag lika litet att bära en
annau man» namn som att glömma, att det
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
