Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha lånat honom sin stämma, ”Jeanne-Sofie,
det är ju en bror som nalkas er, en brors
hand som fattar er för att beklaga, för att
lida med er.”
”En bror, som jag förrådt, en bror, som
beherrskar sitt förakt, emedan han iinncr mig
för usel att föraktas!”
”Nej, nej, frukta honom icke — han för-
står de menskliga känslorna.”
”Han må förstå dem, meu han vänder
sig med stolthet och leda bort från all
mensk-lig svaghet.”
”0, långt derifrån!”
”Han, som är stark, han, som kan krossa
sitt eget hjerta, hellre än han underkastar sig
den ringaste förödmjukelse i sitt anseende,
han . .
”Tyst, tyst — tala om er, Jeanne-Sofic,
icke om mig .. aldrig om mig! Jag vill blott
säga er, att hvarje menniskas högmod kan
krossas som glas och att mitt icke är bättre
värnadt än andras.”
Det låg en manlig ödmjuket i dessa ord,
som öfvertygade mig att han ville höja mig
till sig.
Då ändtligen fick jag kraft att taga den
plats, som tillkom mig.
Jag vet icke huru jag talade, men jag vet
att mitt styfva sinne var inför honom böjligt
som en fjäder och att. jag skulle hafva för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>