Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
form, denna vackra infattning, i hvilken vcrlden
såg porträttet af en man, den der måste ha
blifvit född med en själ oåtkomlig för äfven
de inre viudarne!
Men det var blott i detta som man genom
ett förlåtligt misstag tog fel.
Själen väntade på vind att styra hän till
okända, af henne obeseglade farvatten, men
medan hon väntade och väntade i stiltjen,
förtorkade hon småningom och gick nu,
skugg-lädd tor de okända vindarne och farvattnen,
in i den stilla hamn, som bjöds heune.
Och det blef godt.
Det är Ijuft att vara beundrad: man tror
slutligen sjelf på sina dygder, sina förtjenster,
sin fuilkomlighet.
Jag gick något till ytterlighet — det
betydde ingenting: det var en oskyldig mani,
som man förlät.
Jag gick ända till löjlighet, i det jag, genom
att kläda mig som en gammal man, hoppades
att den yttre menniskan skulle trycka sin
prägel äfven på hjertat, som slog under
rocken.
På er bröllopsdag bar jag denna gloria
för sista gångeu.
Jag har affallit från miu förvärfvade
men-niska, och jag återtager den naturliga.
Vid tretiosex år är jag ännu ung. Ty
jag har icke lefvat. Nu vill jag vara ung —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
