Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta vådliga ombyte — mannen säga vi,
som körde den tunga, snart sagdt, orörliga
maskinen, bade en min af halft förtviflad
modlöshet.
Men att denna modlöshet icke gälde
honom sjelf, visade sig deraf att emellan hvarje
smekord, som han uttalade till hästen: ”Så-så,
gollfager min, lite till. .. ännu lite!”, han vände
en frågande blick mot kärran, hvarvid han
halfmumiade ord sådana som dessa: ”Stackars
liten vase, det var tid att vara ute i. .. nej,
nej, under natten ska sådana små hålla sig
inne — natten har många farligheter!’’
”Natten bar inga farligheter för dem, min
vän, hvilka äro ute i vigtiga ärenden!” svarade
en röst, så fast och klar som om den
åter-tonat från härden i hemmet.
Inga farligheter, frun lilla? An om vi
.snöa inne här i villande skogen! Jag har
skjutsat mer än hundra gånger, men inte två
gånger har jag varit så illa deran.”
”Om jag två gånger förut varit lika illa
ute, skulle jag än mindre frukta. Det är
första gången jag frestar något sådant som
detta, och ändå är jag lugn.”
”Men om vi snöa inne, frågar jag om igen ...
Lite än, gullfager ... lite än!”
”Vi snöa icke inne.”
”Det var en mäkta stark lit och tro det —
måtte Gud fader tillstädja att den inte kommer
pä skam!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
