Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, så att deras klagoljud i långdragna toner
klinga fram mellan de dofva rytningarne.
Stormguden sitter emellertid lugn på sin
tron och låter sina tordön leka med bergen,
klipporna och hafvet. Och tordönen leka
lusteliga, så att det brakar i bergakungens
palats och i hafsfruns pelarsal.
Till och med sjöfåglarne bäfva i sina
vinterbon och tänka på lik.
Likljusen brinna dock icke denna natt:
bafvet har haft god fångst — det begär
ej mer.
På den smala ringlande vägen komma der
fram tvänne menniskoliamnar:
En ung qvinna och en ung gosse gå tyst
och ifrigt framåt.
”Vill hon inte sätta sig ett enda litet
sittande i en af skrefvorna?” sade gossen.
”Icke ännu: jag hvilade mig tre timmar
i afton — mer beböfver jag ej.”
”Men hon hade åkt då. Annat slag är
det att fresta på fötterna!”
”De stå nog bi. Jag kunde nästan flyga
på stormens vingar, ty nu kommer jag allt
närmare och närmare.”
Jeanne-Sofie hade kunnat åka blott en
dag till på de penningar, som hon erhållit för
en pantsatt ring — den enda nipp hon tagit
med sig — och då penningarne voro slut,
beslöt hon att gå till fots den återstående
delen af vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
