Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
ojemnt fladdrade af och an, uppstego dofva
och täta suckar.
De komma från den arma, som med döden
i bjertat, nyss —- såsom hon trodde — slöt
dörren till för sin egen graf.
13.
v
Solen g&r upp.
Tvänne veckor efter den episod, som
slutade förra kapitlet, syntes på den ensliga
kustvägen ett eget slags karavan tåga fram.
I spetsen såg man en amazonlik qvinna,
åkande på en besynnerlig, lågkarmad,
blå-målad kärra, till formen — om icke i
”dekoreringen’1 — något snarlik de af bildningar,
man har af de romerska charerna.
Men qvinnan, ljuslätt, blåögd, rosenkindad
och stark, såg ut som en nordens valkyria,
hvilken från Valhalls salar stigit ned att
återtaga sina bestyr på jorden, jorden, som ej
kunnat umbära henne.
1 stället för romarinnans sköna mantel
och präktiga slöja bar denna nordens dotter
en enkel mörkbrun vallmarsrock och utanpå
den en bögblå mans kavaj, knäppt ända upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>