Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Du vet ju vår lilla kammare, som vi ha för
skeppsbrutna ... Ty andra gäster se vi sällan/
”0, Leonora, blott halftimman räcker tillf
”Var trygg — vi ha ännu en qvart på oss.”
”Din man reste då?”
”Ja, och fann löjtnanten .. . men kom ihåg
det är länge sedan dess: öfver en hel
månad ... i ett ganska bedröfligt tillstånd.”
”Store gud!”
”Seså, inga färgspel och ingen skrämsel —
då tystnar jag genast!”
”Fortfar! Jag skall beherrska mig.”
”Det var kölden som så mycket skadat
honom. Fötterna voro nästan förstörda, och
man kunde ej tänka på någon flyttning de
första veckorna/
”Min stackars Emil!”
”Han bar sina motgångar manligt. Min
Frans besökte honom ofta, och jag gjorde
Frans ett par gånger sällskap.”
”Du — ack, du goda!”
Ӂh, jag har tusen missionsbefattningar . ..
Jag måste säga dig att din brudgum och jag
snart blefvo de bästa vänner, hvadan han
också förtäljde mig, att hans största lidande
bestod deri, att hans fästmö skulle tro honom
vara död. Och hur talade han se’n om denna
fästmö — det var rörande och skönt att se
en stark man så vekl”
Jeanne-Sofies ögon strålade af himmelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
