Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flammor. Dessa ögon voro mildare, ljufvare,
renare än förut.
Hennes nya vän återtog:
”Andtligen fick han ett bref, som uppfylde
bonom med både djup sorg och hög sällhet.
Det var från hans bror.71
Mag vet, jag vet.”
rOch så verkligen djupt tog han
underrättelsen om faderns död och det ädelmod,
snm denne lärer visat på dödssängen, att hans
kroppsliga onda åter förvärrades, förvärrades
dubbelt, emedan ban7 utom sorgen, förtärdes af
oro öfver ett annat bref, som — uteblifvit."
Ma, han fick lida. Han anade ej hvarföre
mitt bref icke kom.”
”Vi måste hafva honom hit”, sade jag till
Fran8, ”ty hvad han nu bäst behöfver är
upp-lifvande sällskap.”
”Ni ädelsinnade!”
”Saken var afgjord. Löjtnanten sjelf
önskade komma till kapellbostället, och just den
dag min man gifvit sig af att hemta liouom
i samma beqväma fardon, som du begagnar
(och som min Frans uppfunnit), ankom diu
lille raske budbärare.”
”Den förträfflige gossen — jag bar redan
uppgjort med bonom att vi, då vi en gång
komma på hemvägen, skola taga honom med
oss... Var det till dig sjelf han lemnade det
han medfört?”
’Förstås — den lilla kapell-lägenheten till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
