Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vad. Men denna qvalens och kärlekens kamp
försonade ock den skuld, som du ständigt
förebrådde dig. Gud gaf dig krafter att åter
lefva och att njuta sällbeten af att få
emot-taga din Emils eviga tacksamhet/
”0, tala nu igen om honom f
”Då jag första gången återkom till mitt
hem från dig ...”
”.. . sedan du skapat mig ett litet
himmelrike i jemförelse med det förra eländet —
ack, bevare mig dock Gud för otacksamhet
mot min gamla ömma, men sjelf nästan
hjelp-lö8a vårdarinna — och sedan du sagt: ’Han
skall småningom lära känna allt hvad han
beböfver veta.’”
”Ja, men då vågade jag ej säga något,
ty jag fann att han icke förmåflde bära en
så stor sinnesskakning, innan jag på samma
gång kunde gifva honom ett bestämdare hopp,
än ditt tillstånd då medgaf. Vi åtnöjde oss
således, min man och jag, att på allt upp-
tänkligt sätt göra honom lifvet godt och
be-qvämt, och vi fingo åtminstone fröjda oss åt
att han uppskattade våra bemödanden, ehuru
han jemt förblef sorgsen.”
”Men du talade väl om mig?”
”Han talade sjelf ej om annat: han
suckade och väntade på underrättelser, och jag
gaf honom tusen skäl hvarför de måste dröja/
”Slutligen likväl?”
”Slutligen, då jag efter ett nytt besök hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
