Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rHaf den godheten att åtnöja dig med
mitt biträde!”
Han ryckte ned kappan.
Viola svarade ingenting.
Hon var litet förtretad öfver sin mans nyck,
men skulle anaett orätt att genom ett enda
ord uppreta ett sinne, som, vare sig af hvilken
orsak som helst, redan syntes uppretadt nog.
Inom mindre än en qvart satt herrskapet
i vagnen.
Löjtnant Charles, som icke ville låta märka
att han kände någon afsaknad i förlusten —
en påräknad vinst är en gifven förlust — af
sin hustrus halfva förmögenhet, löjtnant Charles,
säga vi, hade inrättat sitt hus på en viss
magnifik fot, icke särdeles svarande mot
tillgångarna, sedan han betalt sina skulder, och
man hade således både vagn, hästar (hästar
framför allt: han vurmade gå denna lyx), kusk
och betjening efter en rik mans
omständigheter.
”Jag kan tillåta mig detta!” brukade han
säga till sin hustru, då hon försökte en
invändning. ”Vi ha råd dertill — och sedan
ärfrer jag ensam min mor.”
Modern såg dock ut att lefva i fulla
trettio år.......
Men vi återvända till vårt par.
Det var ett herrligt månsken, en mild luft,
en, med ett ord, riktigt förtjusande afton i livad
Förmyndaren. Del. II. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
