Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ha ha ha, jag önskar icke min värste
ovän en sådan lycka!”
”Charles, Charles!”
”Att se en hustru af pligt, af föresats, af till
och med den usla beräkningen, att vinna en
annan mans än sin makes aktning, ända till
småaktighet uppfylla de skyldigheter, som åligga
henne, att se denna hustru bereda denne make
all möjlig så kallad komfort i hemmet och
att ändå veta det ingen enda handling är
sprungen ur hennes bjerta, att ingen enda
rörelse kommer af kärlek — det. . det.. .”
Charles röst qväfdes.
Viola kände djupt stynget af sin mans
förebråelser, men hvad kunde hon göra mer
än hon gjorde?
”Du tiger, du föraktar att motsäga mig —
ja, så godt är det!”
”Min vän ...”
”Hvilka iskalla fraser! Låt bli att kalla
mig din vän — jag eger ingen vän: jag eger
blott vissheten att vara den olyckligaste man,
som svurit äktenskapets boja.”
”1 så fall.. .”
”.. . borde jag kanske bryta den, menar
du? Nej, min hulda engel, smickra dig icke
dermed! Den olyckligaste man kan på samma
gång vara den allra tålmodigaste, och jag har
ett ofantligt tålamod, då det kommer an på
att bibehålla mina rättigheter.”
”Men ...”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
