Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gammal ungkarl: alltså förstår du väl, att han
nu .. J*
”Åh, fullkomligt ... Nå, sättet?”
”Lugnt som alltid, fastän något friare och
öppnare — i öfrigt ingenting, som ej förenar
»ig med hans medfödda värdighet.”
”Men anledningen till hans resa?”
”Jo, han berättade strax .... jag tror att
din mans steg närma sig hitåt...”
”Nej de vände igen ... Han berättade, sade
du.. ?
17.. . att han blifvit erbjuden en post
tillräckligt vinstgifvande och tillräckligt hedrande
att förmå honom öfverge sitt enskilda lif och
åtminstone för ett par år bosätta sig i
Stockholm.”
”Ett par år?”
Nu skulle man trott, att månen lånat Viola
en slöja af snö, deri hon fick dölja sina nyss
så glödande kinder.
”Och han har kommit ned”, återtog
Jeanne-Sofie, ”för att uppgöra sina affärer här, hyra
bort sitt hus och hemta upp gubben Nicke.”
”Ack, äfven Aan?”
Viola kunde ju för honom fälla den tår,
som hon hittills förmått hålla tillbaka.
”Du har haft mycket nöje af gubben?”
”Obeskrifligt — han har kommit och
hel-sat på mig en eller två gånger i veckan, och
hans vänliga ord, som alltid falla sig så
tref-liga, ha gjort mig godt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
