Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Nej, min Viola, jag tror snarare, att
de gjort dig ondt: bättre är att minnen, som
böra förstöras, ej ha någon näring.7’
”Är det du som talar så!”
Jeanne-Sofie skrufvade sig af och an i
fönsterposten.
”Jag förstår dig!” återtog Viola. ”Din
kärlek var ej en oloflig kärlek, men de, som
Gud gifvit lyckan, böra mildt döma dem, som
han icke gifvit någon sådan.”
”Men en vän, min Viola, som förtjenar
detta namn, bör uppmuntra till styrka, ej till
svaghet.”
”Godt — låt oss återgå till vårt förra
ämne . .. Nämde han om han ärnade sig hit?”
”Ja, ganska obesväradt. Han sade till och
med till Laura, så fort han helsat och sett
sig omkring: ’Min lilla svägerska, har du icke
alla våra vänner här?7”
”Det sade han?”
”Och han tilläde, sedan bau talat några
ord med mig: ’I morgon eller kanske redan
i afton skall jag uppsöka min andra pupill!’”
”Ab, han yttrade sig så legért — då
hoppas jag ock, att han ej lider af att återse
denna pupill.”
”Jag vågar ingenting döma. Emellertid
kan du vara beredd på middagsbjudning till
prestgården i morgon eller öfvermorgon.”
”En bjudning, som jag afslår, ty jag vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
