Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det har felet att påminna mig om hvad
jag 8jelf kunnat ega, i fall jag varit värdig
att...”
Nu måste kaptenen stiga upp; och medan
han nästan qväfdes af sin fullt uppriktiga
rörelse, hviskade Emil i örat på sin hustru, som
nu kom fram för att titta efter lillans sömn:
”Fördöme mig är det icke rakt en
fantasisorg! Kusin Mina kan endast såsom död
utgöra föremålet för en sådan kärlek: hon var
i lifstiden tarflig som husmanskost och ändå
lite derunder.”
”Han lider lika mycket, stackars karl!”
”Ja, det syns nog. .. Skynda dig och
gif mig en kyss, min älskade, medan han ännu
står frånvänd, ty får han se det, så inbillar
han sig strax att salig Mina hade lika friska
ocb vackra läppar som du, och då blir det
en ny sorg.”
”Jag fruktar riktigt, att jag får banna dig
för lättsinne och brist på deltagande!”
”Det skall du ej. Jag vill göra mitt bästa
att bota kamraten, men jag vet icke hvarföre
jag ej känner mig så deltagande som jag
ville ... Jo, för knäfveln, nu har jag det! Det
är derfore, att jag tydligt mins hur många
gånger han skolkade undan, då salig Mina
skickade honom sina små invitationsbiljetter.”
”Ack, Emil, det du nu säger bevisar bäst
att han kan älska henne mera varmt efter
döden, än han gjorde i lifvet. Mins du att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
