Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kongliga teaterns Hamlet, så, herre gud, hvem
ville tänka på det, då damerna ropade: ”Ack,
den förtjusande, den söte, den herrlige, den
oöfverträfflige Feodor!”
Till och med herrarne gjorde få
invändningar, ty det var en god stad, der männen
ännu hyllade det vackra gamla fransyska
valspråket: ”Gud, äran och damerna!”
Herr Feodor hade just upplyftat sitt vackra
ansigte, just med den allra utsöktaste artighet
ihopsamlat de buketter, som regnat öfver
honom, och beredde sig att med ett uttryck af
otroligt behaglig sjelfbelåtenhet aflägga sin
bugning för den tredje handsalfvan, då — medan
alla menniskor hade sin blick och
uppmärksamhet fästade på scenen — dörren till en
viss loge gick upp och en dam med frasandc
bråk inträdde.
De, som sutto inuti logen, märkte det
emellertid ganska väl.
Man hade hört någon stanna utanföre
logedörren, och då hade alla sagt: ”Nu kommer
hon!”
Ingen tänkte på den sjette biljetten.
Men vi önska att läsaren sett våra damers
ansigtsuttryck, då icke Viola, utan fru Malvina
von H. visade sig i den mest magnifika toalett.
Hon var icke egentligen hvad man kallar
utspökad, ty hon bar en höghalsad svart
sam-metsklädning, men derjemte en sådan mängd
guldnipper, att man var frestad tro det man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
