Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin lilla rosenfärgade sidenhatt med hvita
syrenkransen! Det sista året hade utvecklat henne
till en praktfull skönhet, och hon visste det
nog, långt innan den blick, som nu förmildrade
det sårade uttrycket i kapten Svaberts ögon,
förtäljde henne att hennes småleende afväpnat
honom.
”Hör på, herr kapten, borde vi icke vid
denna vår första lilla oenighet.. .”
”Himmelske gud, kalla icke min nya olycka
för en oenighet!”
”Hvilken nya olycka?”
”Den att ha misshagat er.”
”Ah, om ett sådant lappri räknas till era
olyckor.. .”
”Förlåt mig, min nådigaste, men jag kan
verkligen icke tillåta någon annan än mig
sjelf att bedöma hvad som för mig är olycka
eller ej!”
”Min gud, är kapten nu redan stött igen —
detta blir för häftigt! Vi hade ju icke hunnit
riktigt försona oss ännu efter första
missförståndet.”
”Jag erkänner, min fru, att jag är mycket
svag i en viss genre — jag är visst svag i alla,
men skämtet förstår jag mig minst på.”
”Men det måste kapten Svabert lära sig
att förstå sig på.”
”Jag skulle tro att det blir omöjligt.”
”Ah, nej, jag misströstar icke, jag . .. Och
för att nu återkomma till det jag ärnar säga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
