Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kind upptog en skarp rodnad: han hade
tydligen sårats af det lilla skämtet, som kanske
ändå innebar ett råd under ytan af en
sjelf-skrifven frihet.
Men blef Viola blott förundrad?
Nej, kaptenen intresserade henne redan
så mycket, att hon fann skäl att ytterligare
skämma bort den, som hon redan bortskämt
och som dessutom så väl kunde skämma bort
sig sjelf.
”Min gode kapten, hur är det i dag?
Bestämdt sämre än vanligt, då ett så oskyldigt
litet gyckel. ..”
”Gyckel”........Nu blef kaptenen karmosin-
röd. ”Ja, min fru, man har verkligen ofta
försökt att gyckla med mig. Och för en dam,
som jag vördar, kan jag blott visa en
smärtsam resignation, men var öfvertygad att, om
någon man gör mig till föremål för åtlöjet,
jag skall veta försvara min egen manliga
värdighet!”
”Men nu blir det allt värre och värre!”
”Ja, det ser sannerligen ut som om min
gamla otur åter skulle börja förfölja mig.”
”Och ändå var det så bra i går?”
”Än i förgår då — ack, så god ni då
var!”
Viola smålog.
Hon var så utomordentligt vacker i dag
i sin ljusblå, luftigt garnerade
netteldukskläd-ning, sin violettfärgade sammetsmantilj och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
