Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hvad var det för en bruns-sejur ni talade
om?” sade doktorn. ”Hvem vågar lägga sig
om bord med mina göromål?”
”Det tycks”, inföll Lars Mauritz, ”som
Severin ärnade föra nya moder med sig . . . Men
tyst, se då på kaptenen — snart har hans
otålighet stigit till sin höjd .. . Laura, Laura,
var ej elak! Jag måste säga dig, min lilla
gumma, att du har en alltför stor talang att
härma andras åtbörder!”
”Jag . . . Hans högvördighet måtte visst
tala om salig hennes nåd fru Laura
Wendel-sköld? Prostinnan Hornér läser ännu ’En
En-gels Memoarer’, ehuru denna brochyr
längesedan öfverlefvat modets dagar”.
Under tiden hade krigsrådet yttrat till
Viola:
”Men säg mig hvad titeln ’sjukling’
betyder — fru Violas sjukling?”
”Fråga doktorn ... Men nu måste jag gå
och blidka den gode kaptenen: eljest vore
han i stånd att öfverge mig!”
”Himlen bevare oss för en sådan olycka —
då skulle jag aldrig trösta mig!n
”Jag ännu mindre!” svarade hon
skrattande.
”Och nu gick Viola, mild som en solstråle,
bort till trädgruppen, der kaptenen stod.
Under en stark rodnad stack han åter
uret i bröstfickan . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
