- Project Runeberg -  Förmyndaren / Del 2 /
469

(1875) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anförtrodt dem. Och Leonora hade lofvat att
göra allt hvad en mcnniska kan göra för att
bringa frid och lefnadsmod tillbaka i ett sårat
menniskobröst.

”Aldrig hade - jag trott71, sade Emil vid
hemkomsten till sin Jeanne-Sofie, ”att hon skulle
sörja så oerhördt! Om hon älskat honom med
högsta kärlek, med sådan kärlek som du och
jag känna, kunde hon icke hafva sörjt honom
mer.”

Jcannc-Sofie förstod ganska väl Violas
sorg: hon fattade att den var så djup, så
allvarlig, just derföre att hon icke älskat sin
make med den högsta kärlek.

Qvinnorna inse detta. De veta att en man,
som ej varit sin hustru värdig, kan bli
begråten lika häftigt som den värdigaste; och
denna sorg är bittrare, emedan den ej
för-ljufvas af alla de sköna minnen, som fästa sig
vid den förra — åtminstone är den bittrare
tilldess tiden och eftertanken ha tagit ut sitt
välde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:11:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fceformynd/2/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free