Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt utsträckt emellan dem, visade sig på minsta
sätt besvärad.
Vid förta blicken på sin hustru, som gjorde
honom den förtreten att vara lika vacker i sin
enkla gröna merinoklädning som då hon fägnade
honom genom att visa sig i det indiska
muss-linet eller det dyrbara sidentyget, blixtrade det
till i hans stora blå ögon. Men så snart han
varseblef alla de öfverflödiga partierna på taflan,
mörknade blicken, och tonen röjde hela hans
misslynthet, då han yttrade: “Jag hoppades
att du var ensam!“
“Jag är ju så.“
“Är du så, då du sjelf utgör den femte
personen i rummet?“
“Barnen äro detsamma som jag sjelf, och
den stackars Will har den lyck ... olyckan att
icke höra.“
“Skicka ut barnen, Amelie — jag ber dig
derom!“
“Jag trodde det skulle göra dig en fägnad
att se dem samlade här, då du besökte mig ...
Tekla, sätt fram en stol åt pappa!“
“Det behöfs icke: jag kan återkomma, då
du ej är upptagen.“
“Som du behagar, min vän!“
Amelie böjde åter sitt hufvud, men
afske-det kom ej i fråga, ty i stället att gå, vände
Holgersen tillbaka de par steg han redan tagit,
och i det han lutade sig öfver sin hustru, hvi-
5
Jungfrutornet. /. y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
