Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en resa, under hvilken du vet att mitt lif
sväf-vat i stor fara, och ännu har du ej gifvit mig
en enda kärleksfull blick !a
“Kärleksfull?“ Den unga qvinnans läppar
kröktes nästan föraktligt.
“Du har icke ens sett vänligt på mig!“
“Hvarföre skulle jag det ha gjort?“
“Hvårföre — ha... hvarföre se andra
hustrur vänligt på sina män, då de komma
hem ?“
“Jag känner så litet andra hustrurs
förhållanden, att jag har svårt att försätta mig
in i dem.“
“Känner du då en hustrus pligt?“
“Jag har så trott hittills, och jag
föreställde mig att du icke hade att beklaga dig.“
“Hvad — jag skulle icke ha att beklaga
mig... Amelie se på mig en enda gång som
fordom — du vet att jag lider!“
“Du lida... åh, en stackars qvinnas blick
kan ej verka på en man sådan som du!“
“Den borde det icke, men jag är så
eländigt svag att jag rodnar för mig sjelf.“
“Och jag, jag rodnar också, men af harm
att väcka en sådan mans lidelse!“ Vid dessa
ord flammade det upp en stark sky på
Ame-lies bleka kind, och den slöja, som nyss skymde
hennes ögons glans, vek bort för en blixt af
vredgad stolthet.
“Men en gång rodnade du ej derför?“
sade Holgersen med skälfvande läppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
