Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iakttager, känna vi dock edra månadtliga
utdelningar af fisk och spanmål till stadens och ortens
fattiga, och vi hafva i friskt minne icke
allenast det mod och den sjelfuppoffring, hvarmed
ni räddade den svenske mannen herr Wilhelm
Jentzel och hans son, utan också den sällsynta
oegennytta, ni visat, då ni afsade er en billig
belöning för att af den stifta fonden till en
inrättning, hvars grundläggare ni sannskyldigt
är. Nog, min herre: dessa manliga och
redbara dygder, under så många år utöfvade,
påkalla en ofientlig belöning, och jag samt dessa
herrar tro oss endast hafva gjort vår pligt, då
vi låtit sanna förhållandet af edert
handlingssätt komma för hans majestät, som med sin
kända rättvisa skyndat att genom ett passande
äretecken utmärka en sällsynt förtjenst.“
Byfogden vinkade åt stads-rättsbetjenten,
hvilken framträdde med en massiv bricka af
drifvet silfver, hvarpå en stor guldmedalj
blixtrade. “På hans majestäts, vår
allernå-digste konungs vägnar fäster jag på dig, Arne
Holgersen, såsom ett hederstecken för dig sjelf
och en väckelse för dina barn och
afkomlin-gar att träda i dina fotspår, medaljen för
berömliga gerningar. Må den bära dig tillbaka
all den välsignelse, du sprid t i det samhälle,
hvilket hoppas att så sent som möjligt förlora
en af sina starkaste pelare!“
“Och en gång,“ bifogade den gamle presten
högtidligt, “skall konungarnes konung, han, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
