Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kande med hvarandra, då styrmannens röst
hastigt tog deras uppmärksaflihet i anspråk.
Det gällde dock icke någon af dem, utan en
af de båda malayerna.
Albin tänkte att det rörde någon order i
tjensten, men han blef betagen af förundran,
då han hörde den stolte styrmannen med
insinuerande förtrolighet yttra: “Nå, vän Antony,
skola vi taga oss motion på maten?“
“Hvad vill det säga?“ frågade Albin sakta.
“Säga? Sjelf se — egna ögon alltid se bäst:
vanlig sak, men mycket rolig sak.“
Riktande sin blick åter på befälhafvaren,
varseblef Albin med stegrad förvåning, att denne
ur en låda på innersidan af kappen framtog
två långa dolkar af trä med trubbiga klingor.
Af dessa behöll han den ene sjelf och
lem-nade den andre åt malayern, som mottog den
med ovillig likgiltighet, hvilken dock tycktes
dölja känslor af hat.
“Nå, Antony, se icke ut som molnen före
en by! Du har sjelf undervisat mig i denna
ädla konst — icke kan jag hjelpa, om
lärjungen tager lofven af mästaren ... Ah, kapten,
hvad står du der i vägen för? Jag tycker ej
om att någon på mitt skepp icke vet sin plats.“
Gubben kastade en half blick, den Albin
tyckte vara alltför besynnerlig, på sin djerfve
chef. Derefter sackade han vackert akter-ut.
Styrmannen återtog, vänd till den senare:
“Kom också ihåg, vän Antony, att jag bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
