Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svälja liksom ett barn, det man ger
medika-menter. Derpå tilläde han: ’Kom ihåg, jag
prutade ieke med dig, när du begärde din
hyra! Derföre tillåter jag ej heller dig att
pruta på dina pligter... Nu kan du gå!’“
“Ha ha ha!“ skrattade Bas, “det var allt
något att råka i raseri öfver! Sådan
välfäg-nad fick jag hvarannan vecka, då jag reste
som kock. Och du, som farit med Donnert,
den kältringen, kan ha något att häckla på
kapten Flyborg, som du felat emot och var
skyldig att ta ditt straff af?“
“Donnert var en stor skurk, men han
sårade mig aldrig på det sättet.“
“Och du vill hellre lyda en sådans befäl,
om han baraste smickrar dig ett litet grand
ibland, än resa under en ärlig karl, som vet
sina skyldigheter och vill att andra också ska
uppfylla sina? Nej, pilten min, nu har du
hoppat i en galen tunna, och vill du lyda mitt råd,
så gå du ner och be om förlåtelse!“
“Det skulle jag gjort, om han lemnat mig
tid dertill, men nu, sedan han ... nej, Bas, den
som straffat, har ej rätt att begära sådan
höf-lighet. Men när jag blir kapten, så skall jag
ej glömma att kocken och kajutvakten kunna
ha likså sträng afsky för förödmjukelser som
jag!“ Och härmed kröp Albin upp i kojen
och sof bort sin stora vrede.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
