Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej återhålla den deltagande, blygt uttalade
frågan om kanske herr kaptenen sjelf gjort
någon bitter erfarenhet.
“Icke ett ord derom, gosse!“ svarade den
stackars enstöringen, men en sakta dallring
på rösten förklarade Albin allt hvad detta
sårade och tillbakasatta hjerta under ett långt
ensamt lif lidit och kämpat.
Ett par timmar förgingo. Den sjuke
slumrade allt emellanåt, men vaknade åter redig
för att säga ett par ord.
Slutligen frågade han: “Hvarföre har du
släckt lampan, min gosse?“
“Jag har endast hängt något framför den,
herr kapten!“ Albin tog bort sjökortet och
putsade om veken. “Se så — nu lyser den
klart!“
“Lyser hon nu klart — jaså... nå, det
är godt att det hunnit så långt... Men hör
du (minnet börjar att slå mig felt), är gamle
Slommer, timmermannen, ännu här, eller blef
icke Bas påmönstrad som timmerman?“
“Jo, herr kapten, allt sedan gubben
Slommer dog i febern, har Bas rest som ... som...“
Albins häftiga rörelse hindrade honom att tala
ut ordet.
“Godt, min gosse — bed Bas komma ned!“
Albin ilade uppför trapporna, och inom
några minuter hvilade matrosens ärliga blick
med ett sorgset uttryck på den älskade
förmannen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
