Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna tredje åter, en vacker smärt yngling med
redliga, markerade drag, stod vid bordet, der
han, belyst af den flämtande ljuslågan, var
sysselsatt att med en knif tillskära linneremsor i
flere former. Om man händelsevis noga betraktat
ynglingens drägt, skulle man ej kunnat undgå
att märka det ingen skjortkrage, uppstickande
öfver den röda bundt-tröjan, gaf relief åt det
bruna, lockiga håret eller åt de friska
kindernas ungdomliga rodnad; och de ofvan antydda
varma blickarne, som den unge mannen
riktade på den sjuke, skulle mera tydligt än en
försäkran hafva sagt, att det var den
skepps-brutnes enda tillgång i linneväg som han — för
stolt att tigga af främlingar, hvilka syntes honom
kalla — sönderklippte åt den lidande kamraten.
“Dikt anhaldt der, era djeflar —rätt så...
lofva lite ... så ja... Bry er inte om det, mor
Kitty: jag sköter nog om affären .... Akta dig,
satans tandpetare, kom ihåg att ]ag blåmålar
alla fransmän, om du skadar det brinnande
hjertat, som jag fått af Poll.... ack, näsduken
har hon märkt, och hårlocken låg i västfickan
och femtio pund har jag sammankrafsat____Ur
vägen lögnare: Poll gift — du vill väl bli
grön-målad efter det inte hjelper sig med blått....
Hif i, hej, lätta dej.. för hif, pall.... Så der
ja, pojkar... det är bra!“
Så yrade den stackars Bas, och Albin
Jent-zel, som lade tillsammans fragmenterna efter
sin enda skjorta, satte sig nu bredvid den elän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
