Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om förbindelsen rubbades just i sjelfva det
ögonblick, då den stod på vippen att afslutas “
“Nå?“ frågade Ålbin intresserad.
“Jo, den unga brudens far svor tillbaka,
att slik dumhet aldrig kunde bli fråga om och
att hans käre svärson borde vara fullkomligt
lugn. Men lugn blef han icke, utan gick som
en kalkontupp och skrockade, kuttrade och
kacklade hela dagen, tills han ändtligen
bortåt klockan 7 lunkade i brudstolen och hörde
hur dufvan suckade fram sitt darrande ja. Från
det ögonblicket fick vår patron mål och mod
igen, ehuru han vardt så svartsjuk att han lät
ögonen spela i hvarje vrå, för att skönja om
ej någon skulle visa sig, som kunde anses vara
orsak till den ångest han utstått — men ingen
näktergal slog, åtminstone i närheten, sin drill
för den sköna.“
“Än sedan — hur fann hon sig sedan?“
“Hvem knäfveln kan veta det!“ svarade
herr Kolling, som alltid skrattade, då han ej
klädde sig i den trumpna affär s-min en. “Hon
fann sig väl så som många andra fått göra
före henne, stackars lam! Också är den
värde mannen så betagen, att han glömt både
politiken och tidningarna och sina gamla
klagovisor öfver regeringen.“
Herrr N:s steg i trappan afbröto genast
allt samtal. I ögonblicket satte förste
bokhållaren på sig sina gröna glasögon, sin kärfva,
allvarsamma och kalla min och bläddrade i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
