Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hör du, madam Lona, ingen hut i pojkar nu
för tiden .. berättigad ... Se så, gikten flyttar
sig snart i bröstgropen, tror jag!“
“Jag förstår alls ieke det här?“ Albin
visste knappt om han skulle skratta eller
förargas.
“Men jag förstår att jag heter Fredrik
Stangerling och att han heter, med rätt eller
orätt, Albin Jentzel — och om ej satan är lös
(Lona, tror du, att jag glömt karbasen hemma)
så måtte vi ha något slags gemenskap med
hvarandra ... känner det på gikten, som flyttar
sig på främmande gebit i qväll.“
“Herr Stangerling?“ utbrast Albin
ovilkor-ligt, och sjelfva hans ton röjde att detta namn
var en gammal bekantskap.
“Ser man på bara! Hör du, Lona ...
lystrar till ljudet — icke illa ... Flytta ljuset ännu
bättre hit, min unge herre, ehuru det plågar
mina ögon ... hm ... så skola vi väl granska
hans ansigte ... några gamla kära drag stå väl
att finna.“
Vördnadsfullt nalkades nu Albin sin fars
fordne vän och böjde sig djupt ned, hvarunder
han länge och väl betraktades af icke blott
herr Stangerling sjelf, utan äfven af madam
Lona, som, med framtassarne stödda på sin
husbondes axel, efterhärmade hans rörelser,
läggande hufvudet än åt ena, än åt andra sidan.
“Ingen likhet... vacker pojke, manlig,
dug-tig, djefligt galant pojke, men ingen likhet —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
