Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förbindelsen emellan dessa bägge
tankegångar var följande:
Namnen Tekla och Hildur hade nemligen
genast påmint honom om att köpmannen i
Liverpool bland annat yttrat, att groshandlaren
Mörk i Wisby införskrifvit tre dyrbara schalar
för sina tre döttrars räkning, hvilka schalar med
möjligaste första borde insmuglas, samt härvid
inblandat de namn, som nu återljödo för Albins
öron. Något misstag om nämde damers
identitet med schal-egarinnorna kunde så mycket
mindre ega rum som orden “pappa Mörk“,
“svärfar“, “hemliga affärer“ läto höra sig i rask
följd. Men nu var olyckligtvis händelsen den,
att dessa schalar aldrig blifvit lagda i packorna,
utan insydda som foder i en kappa, hvilken
herr grosshandlaren funnit lämpligt att vid
samma tillfälle reqvirera, och denna kappa — deri
låg knuten — hvilade ännu fredligt inlåst i ett
skåp på Gamle gossen.
Albin, retad öfver sin glömska, regnet, som
piskade honom, packorna, som kanske blefve
bortskämda, kände sin otålighet i den grad
tilltaga, att han slutligen beslöt distrahera
her-rarne och på samma gång se sig sjelf till godo
medelst en förlikning, som behörigen kunde
jemka allas intressen.
“Hvem der?“ ropade löjtnant Salzwedel
med en stämma, som ej liknade sig till skämt.
“Svara, nattsvärmare!“ röt löjtnant Victor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
