Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hand tillbaka. “Du har hört mitt svar, Carl!
Jag kan ingenting bestämma nu.“
“Det skulle då vara slut emellan oss —
slut? Denna tanke är mördande... O, Tekla,
Tekla, du har aldrig älskat mig!“
Tekla teg.
“Ett förfärligt ljus“, fortfor han, “uppgår
för mig: du begagnar med flit detta tillfälle,
du har önskat det, du har väntat det, ty du
förutsåg att jag en dag skulle tröttna att lefva
på hoppet?“
“Du misstager dig, Carl!*
“Gifve gud jag det gjorde — jag begär ej
bättre än att du bevisar mig detta misstag!“
“Det vill jag, och på ett sätt, som ej skall
lemna dig något tvifvel öfrigt. Men kom ihåg I
att hvad jag nu bjuder dig, bjuder jag blott
en gång!“
“Hvad... hvad?“
“Glömska af detta samtal. Om du sjelf
önskar det, vill jag ej mera minnas att du j
gifvit mig två vilkor och att jag biand dem I
gjort ett val.“
Det låg en lindrig darrning i Teklas röst,
och ett uttryck liknande en bön stod i hennes
ögon.
“Ett sådant förslag,“ svarade Carl nästan
bittert, “är ju endast ett lekverk, ord utan
värde. Jag kan lika litet glömma mina vilkor
som taga dem tillbaka — dock, om du gåfve
mig skäl för ditt afslag, skulle jag anse som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
