Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en pligt att lyssna till dem. Men du föraktar
att ge mig annat än tomma undanflykter...
eller skulle du väl vilja för mig uppenbara
rätta grunden till din vägran?“
“Nej, Carl, emedan jag ej bör det!“
“När skulle du det då?“
“Det vet jag ej, ty det är blott instinkten
som leder mitt handlingssätt.“
“Instinkten att du blir olycklig med mig?“
“Eller tvärtom: att jag skulle draga
olyckan öfver dig... Ser du dessa skuggor, som
så fantastiskt bilda sig derborta bakom den
tredje pelaren? Solen förmådde blott ett kort,
fattigt ögonblick skifta sitt ljus omkring dem:
natten drager dem tillsammans, de tätna allt
mer och mer. Så göra äfven skuggorna i
min själ, sedan de solstrålar, som då och
då besökt den, icke mera återkomma.. * O,
min Carl, bra som det är, ty du och jag,
ljuset och skuggan, hade till sluts kommit att
erfara att tvänne hjertans förening ändå icke
utgör grunden för all förening.“
“Tvärtom, älskade Tekla, det praktiska
förståndet och det svärmande allvaret skulle snart
finna och stödja hvarandra, då känslorna först
funnit sitt mål... Ack, tro mig, tro din Carl,
som, ehuru en man af vanlig och, om du så
vill prosaisk karakter, dock icke saknar
förmåga att fatta dina upphöjdare känslor — tro
honom, då han säger dig, att denna sjuklighet
i ditt lynne, detta själens tröttsamma sökande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
