Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köpmannen och hans hustru att på en gång
spritta till.
Han reste sig och stirrade åt fönstret.
Amelie kände en darrning genomila sin kropp.
“Hvad går åt dig, min vän?“ sade
mannen med förstäldt lugn. “Någon har gått
öf-ver gården.“
“Ofver gården — ja väl., men det går ock
uppför sandgången ... uppför terrassen ... hör
du dessa steg.“
“Inbillning ... Kanske Will blifvit utestängd
... jag skall gå upp!“
Holgersen rafsade på sig kläderna, men
han hade ännu icke fått mer än ena armen i
rocken, då ett slag på förstugu-dörren skakade
hela huset i dess innersta grund, hvarvid en
röst, som kunnat tjena till basun, dundrade:
“I kongl. maj:ts och kronans namn, öppna!“
“Arne, Arne, det kom dock derhän!“
“Nu är det ej tid till klagan, Amelie —
jag vet ett råd, men också blott ett.11
“Hvilket?“
“Medan du, du sjelf, visar dem omkring i
öfra och mellersta våningen, skall jag draga
försorg att packorna komma in i“ ...
Holgersen stammade och stapplade på rösten — han
ville, men kunde ej fortsätta. Ett nytt slag,
en ny uppmaning utifrån gaf honom dock mod
att hviskande tillägga: “i... grafkoret.“
“Man, hvad vågar du föreslå?“ utbrast
Amelie med fasa. “Detta rum, i hvilket ditt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
