Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Men hvad blir det af Hildur och Rosa —
skola äfven de ...“
“För dem kunna vi hoppas det bästa: de
veta intet, hafva således ingen frätande tanke,
som kan förstöra deras sällhet — och dessutom,
i händelse af någon förfärlig olycka, skulle
Viktor veta att skicka sig vida bättre än Carl
med allt sitt lugn.“
“Tror du det?“
“Ja, emedan Viktor icke eger någon
inrotad stolthet, intet familjhögmod och, dess
bättre, ingen slägt: han är ensam i verlden
liksom vi. Han skulle lida med oss, men
förlusten af hans verldsliga anseende och
befordran skulle icke döda honom ...“
“ ... så mycket mindre som vi tala endast
om en dröm, hvars rätta ursprung vi ej känna
och som aldrig kan bli kändt, emedan hafvet
slutit det i sitt sköte ... Måtte blott Viktor
återvända till den stackars Hildur, ty med all sin
lättsinnighet, som gör mig mer än en bitter
stund, älskar hon honom dock. Men det ser
ut som om ett ondt öde hvilade öfver hela
vår familj. Du nödgas afsäga dig din
förbindelse. Hildur torde få bryta sin, emedan
hennes fästman är för svag att öfvervinna en
honom såsom bunden man ovärdig känsla — du
förstår mig. Stackars Will åter, med sin
kärlek till Rosa, en kärlek, af hvars tillvaro jag
fruktar svåra följder ... ah, det är som jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
