Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Jo visst, mamma, men man kan väl ledsna
vid bättre än att gå som hushållerska i det
här blåsiga och otrefliga vind-huset!“
‘ Ån vår förening, vår jungfru-orden då?“
utbrast Rosa, ur stånd att hämma ett
ungdomligt skratt, som så väl harmonierade med
knäppningarne på gitarren ... Rosa var just
sysselsatt att inöfva en liten ny visa.
“Hvad Rosa är genom-odräglig! Tycker
icke mamma att hon blifvit näbbig?“
“Det är blott du sjelf som upphört att
vara lielgon!“ hviskade Rosa, som sprungit
upp och lutat sig ned till Hildurs öra. “Ser
du nu att det blef för ledsamt att____“
“Tyst — jag känner mig ovanligt matt
i dag!“
“Så ledsamt!“ återtog Rosa. “Då fins intet
hopp för den kommission jag fått i uppdrag*“
“En kommission?“ Hildurs mimik
förkunnade genast ett återvändande till lif.
“Jag törs knappt nämna den för dig!“
“Hvarför då?“
“Ack, det är något så verldsligt för dig.“
“Akta dig, Rosa!“
“Så tröttande för dig, som är sjuk 1“
“Vill du upphöra med dina näsvisheter?“
“Uthärdar du då verkligen en bal, Hildur,
kan du vara med om ett sällskaps-spektakel,
och vill du åtaga dig att spela älskarinna mot
den nye häradshöfdingen?“
Hildur rusade upp och flög Rosa i famn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
