Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Jo, för närvarande — men om ....“
“Låt dessa skuggor fara: du har belönat
honom med det högsta, du kunnat gifva, och
gäldar vår gemensamma skuld... O, jag hade
lidit mycket, om förbindelsen med Carl blifvit
förnyad — oupphörligt skulle den tanken
före-sväfvat mig, att han, som aldrig gjort för oss
hvad Viktor gjort, skulle erhållit det pris,
hvilket Viktor var för ädel och grannlaga att
fordra.“
“Men, mamma, låt mig säga uppriktigt
att bevekelsegrunden till mitt handlingssätt är
långt ifrån så ren som mamma föreställer sig.“
“Jag förstår dig ej!“
“Jag fruktar till och med att mamma skall
ogilla mig: men blir jag Viktors hustru, så är
det åtminstone icke med förbundna ögon han
emottager sin så kallade lycka.“
“Förklara dig! Jag undrar verkligen öfver
att ditt beslut afgjordes så fort — mest undrar
jag likväl öfver att det blef afgjordt just i dag,
då jag förmodade att innehållet af Carls bref
skulle ha stämt dig helt annorlunda.“
“Det var just Carls bref som bestämde
mig att sätta en oöfverstiglig skiljemur
mellan mig och honom... Läs, mamma!“ Tekla
räckte modern brefvet. Det lydde:
“Jag återkommer, Tekla, ty i min själ
ropar oupphörligt en röst, att jag förhastade
mig tid den handling, som bröt vårt förbund;
men jag känner ock att det ej är brutet —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
