Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som förlamad till hvarje motstånd — ”dig, dig
att tacka för det himlen öppnar sig härnere!
Jag är icke nu en annans hustru: du är fri,
och snart skall du vara ännu mera fri, då min
ande derofvanifrån välsignar dig ...
Nu hade den unge kaptenen hunnit sansa
sig. Han vred sig med en enda kraftfull rörelse
ur fängslet, och utbrast:
”Låt äfven mig säga ett ord — jag föraktar
djupt och evigt den, som vågat tillgripa detta
brottsliga spel för att inverka på en mans
sinnen, och om denna blodbesudlade
förmögenhet vore än en gång till så stor, köpte jag den
ej till detta pris____Jag kalla en qvinna, som
afklädt sig ända till sista skymten af sitt köns
blygsamhet, för maka? Nej, min fru, och
tusen gånger nej ... Öfva edra föraktliga konster
på hvem som helst, på mig äro de förspillda!”
Han hade rest sig upp och stod nu midt i den
yttre ”löfhyddan”, blossande af harm och med
afsky i sina blickar.
För några sekunder sjönk fru Susannes
hufvud ned mot det våldsamt arbetande
bröstet. Derefter flög hon lik en ljungeld eller,
bättre, lik en tigerkatta upp från den
elastiska bädden, och nu var det “mamma styrman“
som, med hela den vighet hon fordom visat i
striden mot malayern, men nu icke på lek^
kastade sig öfver Albin, hvilken jemnt och nätt
hann göra sig begripligt att döds- och
kärleksscenen lätteligen kunde slutas med en tvekamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
