Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löje för främmande! Skall det bli kallt
emellan dig och de dina genom inflytandet af en
främmande makt? O, min son, tillfoga mig ej
en så ryslig sorg — tro mig: äfven en mors
kärlek kan oläkligt såras!“
Carl hörde ingenting. Med handen för
ansigtet hade han nedsjunkit på en stol nära
fru Ringeborgs sybord, och han hvarken märkte
eller förnam att han med armen sopade i
golf-vet flera af de dyrbara artiklarne derpå.
“Jo, nu är här tid att lefva!“ suckade fru
Ringeborg, i det hon med ett saktmod, som
utvisade hennes fruktan för sonens tillstånd,
plockade upp sina dyrbara svampdosor, sina
hjertan och ägg och åter satte dem på deras
platser.
Ännu ett par gånger försökte hon att tala
med Carl, men hon fick intet svar, och i sitt
hjertas djupa bedröfvelse trädde hon in i
gubbens kammare, för att med honom och moster
Taga hålla ett familj råd.
Rådman Salzwedel hade visst redan haft
aning om något utomordentligt, ty han hade
skjutit de gamla ritningarne och kalkylerna åt
sidan och satt der nu grubblande, icke på sina
gräfningar, utan helt faderligt undrande på
hvad han skulle ha för glädje af ett stort fynd,
om hans käre Carl dessförinnan blifvit
olycklig. Väl hade gubben nu i det närmaste glömt
bort huru det hade sig, den tid han var
förälskad i sin nuvarande hustru, men han vågade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
