Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känna en tillfredsställelse i att plåga henne
på ett sådant sätt.“
“Jag försäkrar dig, Rosa, att du börjar
taga en ton, som bra litet passar dig! Vill du
upphöja dig till lärarinna för mig? Kan du
föreställa dig att jag skulle låta ett barn
inverka på mig? Det blir i alla fall långt tills
Tekla blifvit plågad af mig så mycket som
jag blifvit plågad af henne .... Kan du
försvara Teklas handlingssätt mot Carl och sedan
mot mig, då hon förlofvat sig med Viktor,
hvil-ken utom hennes bestämda — hör du, Rosa,
jag säger bestämda — uppmuntran nog en dag
skulle hafva återkommit till de pligter, han förut
så heiigt besvurit? ... Nej, tig — intet
försvar!“
“Jag vill ju icke försvara henne: jag vill
blott säga att jag har en bergfast öfvertygelse
om ädelheten och renheten i Teklas karakter.
Vi känna ej hennes skäl, men skäl har hon
haft, och skulle hon ha förnärmat dina
känslor, så är hon åtminstone ursäktad, ty ditt eget
förhållande lät bäst förstå att de voro
förkolnade.“
“Så äro de äfven, och det för evigt —
och just emedan mitt hjerta är fritt, kan jag
också knyta nya band utan att rodna, och det
tror jag är mer än hvad Tekla med all sin
skenhelighet har kunnat.“
“Huru — nya band?“
Rosa gick hastigt tillbaka från dörren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
