Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den aftonen särskilt tycktes vilja vara
öfver-tygad att vi sågo hvarandra för sista gången.“
“Mamsell Rosas tolkning af de ord, jag då
yttrade, bevisar mig att jag var alltför djerf,
när jag inbillade mig att de icke voro alldeles
bortglömda?“
Rosa lekte med den långa schal-fransen:
hon ville så gerna höra något mer af samma
slag, men hennes blygsamhet hindrade henne
att genom något ord ge kaptenen anledning
härtill.
“Hade Wisby många vikingar i vinter?“
frågade Albin med en skälmsk blick, som djerft
sköt in under den vackra parasollen, rakt in i
Rosas egen strålande blick.
“Nej, i vintras var det verkligen brist på
mina kära vikingar i“ svarade hon glädtigt och
åter fri från all orolig förlägenhet, ty nu visste
hon ju så väl, utan att han sagt något vidare,
allt hvad han hade velat säga. Att nämna
vi-kingarne, var precist detsamma som om han
frågat: ’Mins icke mamsell Rosa min bön: låt
ej de lyckliga vikingarne helt och hållet
uttränga hvarje annan sjöman ur mamsell Rosas
minne’ — och vidare menade han: ’Icke hade
jag sagt det der, utan att jag i någon vrå af
hjertat dolt meningen att återkomma.’
Under det Rosa sålunda i största hast
öf-versatte alla kapten Albins både fordna och
närvarande tankar, och det med en färdighet,
som om detta språk varit henne lika bekant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
