Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som modersmålet, kunde den unge
kaptenen knappt slita sina blickar från den sköna
varelsen, som i sin luftiga hvita
bluskläd-ning, sin persiska schal, graciöst kastad
öf-ver axlarne, och den lilla rosenfärgade
hatten syntes alldeles, såsom Bas en gång
yttrade, likt en förtrollad prinsessa från hafsfruns
perl-sal.
“O, om hon redan vore min... Doek nej,
jag ville icke, om det än kunde ske, genom ett
hastigt afslutande af mitt lifs högsta sällhet
förlora ett enda af dessa många hänförande
ögonblick, som måste föregå och som under
guda-dagar, för hvilka intet språk finnes,
långsamt bereda öfvergången till högsta....“
“Bebåda icke de der sammandragna
sky-arne att vi få regn under loppet af dagen,
kapten Stangerling?“ frågade fru Mörk, som
genom denna anmärkning behagade fängsla den
unge befälhafvarens uppmärksamhet.
Kapten Albin flög till den ädla fruns sida
och upplyste henne med all tänkbar artighet,
att hvad hon benämde skyar, endast vore lätta
strömoln, som på intet sätt hotade med regn.
Men då nu det fryntliga ansigtet af Sjöfrökens
hofmästare stack upp öfver kappen, bjöd
kaptenen, förkunnande att frukosten var färdig,
armen åt fru Mörk. Han hoppades att äfven
få göra Rosa någon liten hjelp, men hon var
lika fort som mamma inne i den trefliga
salongen, der allt var så väl tillredt, att Amelie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
