Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin mors röst och der hon äfven kunde se och
höra hvad som passerade på det för henne så
kärt blifna gungande hemmet! Hon satte sig i
den mjuka hvilstolen och lutade hufvudet mot
handen, för att rätt i stillhet kunna känna hur
skönt och godt det var att sitta här på denna
plats, som han tillredt.
Vid den tiden plägade kapten Ålbin
vanligen icke vara på däck, men Rosa såg honom
likväl för sitt inre öga, just sådan hon
föregående afton sett honom, då han vid ett af de
små besök, han emellanåt gjorde hos hennes
mor, med en nästan öm enträgenhet bedt denna
icke tillåta mamsell Rosa att så oupphörligt
instänga sig och som skäl för sin bön visat
på Rosa • blekblommande kind. “Ack,“ tänkte
hon, der hon nu, medan mamma slumrade, satt
och ljuft drömde, “ack, hvad han litet förstår
hvarföre“ .... Längre hann ej Rosa: en
darr-ning flög genom hennes hjerta — hon såg upp.
Kapten Albin i sin lilla violetta morgonrock,
den Betty så mycket prisat, stod vid hennes
sida, och då han aftog den lätta halmhatten
och böjde sig in i tältet, för att under ett gladt
och lycksaligt “god morgon“ jemka pallen till
rätta under Rosas fötter, vidrörde hans vackra
lockar hennes hand, som låg utsträckt på knät.
“Hurudan blir vinden i dag, herr kapten ?“
frågade Rosa, ur stånd att tacka Albin för
någon af hans artigheter, men med en rodnad,
hvilken, på samma gång den förrådde hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
