Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrämma fru Mörk — bedt sina gästér vara
yälkomna,i? än Rosas dåliga lynne blåste bort
vid fruktan att genom sin konstlade
likgiltighet hafva icke blott sårat kapten Stangerling,
utan kanske äfven ingifvit honom den
föreställningen att hon vore tillgjord och nyckfull eller,
än värre, visade sig annorlunda i moderns
närvaro, än då hon var frånvarande.
Vid den sista tanken kände Rosa att hon
rodnade.
Var icke detta just nu i sjelfva verket
händelsen? Ensam med kaptenen, hade hon
troligtvis genast hittat något glädtigt ord, som
kunnat visa honom att hon icke var nyckfull;
men mamma, som kallade allting för
upprnm-tran, skulle visst se förvånad ut, ifall något
sades, som hon icke gillade.
I dag erbjöds Rosa ej heller att vara
värdinna: Albin lade sjelf för soppan, och med
samma artighet som han “persvaderade“
modern, med samma artighet persvaderade han
äfven dottern, att icke försmå Sjöfrökens
kokkonst — kortligen: Rosa bemöttes som en
främmande dam; men i den mån hon
upphörde att vara föremål för en närmare
uppmärksamhet, blef Amelie allt språksammare.
Albin, som icke kunde undgå att anmärka
detta egna förhållande, upptog nu först den
plågsamma misstanken att en annan grund, än
den han föreställt sig, memligen blotta
grann-lfbgenheten, låg undeir fru Mörks bemödande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
