Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albin yttrade detta, i det han gick öfver
till Eosas sida och satte sig på samma soffa
som hon satt. “Hvad hade ej kunnat hända i
natt?“ återtog han med ett uttryck i rösten,
hvilket, emedan Rosa ej på länge hört det,
nästan gjorde henne frisk.
“Jag skall väl bli qvar härnere!“ sade hon
sakta.
“Ja, jag är säker att mamsell Rosa det
skall göra — och som vinden nu är så
om-bytlig,“ tilläde han högt, “ärnar jag, ifall detta
kan bidraga att lugna fru Mörk, framdeles sjelf
taga nattvakten“.
“O, min gud, hvad kapten är god — låt
mig få tacka herr kapten!“ Amelie utsträckte
sin hand, den Albin skyndade att föra till sina
läppar. “Nu blir jag visst tryggare“.........
En stund efter Albins uppvaktning i
kajutan stod matrosen Johp. inför sin befälhafvare,
som förkunnade honom sitt beslut; och ifall
kaptenen icke velat låta påskina sin likgiltighet
derigenom att han, på samma gång han talade
såg i sjökortet, skulle han visst hafva storligen
förvånats öfver att, vid förslaget att “ligga i
salongen“, en rodnad syntes på matrosens bruna
kinder, och om han dertill varseblifvit den eld,
som uppblossade i ögonen, skulle han ännu
mera hafva förvånats, ty denna eld var på en
gång hatets, hämdens och glädjens.
Icke m^nga minuter, sedan John afträdt,
kom Bas åter in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
