Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Är Rosa sjuk — är hon rädd... ack,
hon kan icke annat vara, stackars liten!“
“Mamsell Rosa står ännu på sig, och fru
Mörk är gudskelof så falli att hon hvarken
kan skrika eller tala — hon bryr sig lite om
antingen det bär eller brister. Men, herre min
jesses, så hjertat blöder i mig, när jag tänker
på den tredje!“
“Jo jo men!“ Ålbin förstod den sorgen.
“Nå, kapten, hvad ska vi göra med
mamsell Rosa,“ återtog Bas, sedan han sväljt tåren
för Bettys skull, “hon vill för själ och pina
upp ?“
“Vill hon upp nu?u frågade Albin med ett
uttryck af oafvislig glädje. “Hon måtte då icke
alls veta hvad hon begär!“
“Hon ville se, sa’ hon — gud vet hvad
hon ville se, men hon bad mig så innerligt
enträget att jag skulle be kapten att hon finge
vara uppe blott ett litet grand.“
“Gud må veta att här icke är väder för
qvinnor, men ifall hon lider mycket af rädsla
att vara nere, så... försök, du Bas, atthjelpa
henne upp — hon lär nog vara glad att om
några sekunder stiga ned. igen. Men för all
del se till att hon har väl på sig!“
Lyckligtvis påkallade ingenting märkligt
kaptenens uppmärksamhet under de ögonblick
Bas denna gång var borta: annars hade det
varit fara värdt att den häftiga oron i hans
hjerta bringat oreda i orderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
