Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slag, emedan hon, på hans framkastade
förslag att föra fruntimren direkte till Wisby, med
temlig köld svarat det hon ej kunde medgifva
att herr kapten förlorade sin dyrbara tid för
hennes skull.
“Nå, nå,“ tänkte Albin och sade det äfven
till Rosa, “jag kommer väl dit ändå!“
Mer ät en gång hade denna yttrat sin
innerliga barnsliga lust, att på närmare håll få
betrakta sin rival, något som Albin omöjligt
kunde tillåta. Men nog föddes många
romantiska tankar ändå inom Rosas lifliga själ, när
hon, uppstickande sitt lilla hufvud genom
kapp-öppningen, på afstånd följde den mörka
gestalten.
Hur var det möjligt att en q vinna ville
gömma sig under en sådan mask? Rosa, som
ej förstod hämdens känsla, sade till sig sjelf:
“Hon måste älska honom oerhördt, för att
kunna försaka både hans aktning och sitt köns
blygsamhet! Jag älskar honom också öfver
allt annat, och jag vill göra mycket för honom,
men ej på det sättet.... Ack, är det väl
underligt om hon hatar mig, den lyckliga“.........
Albin, som under en djupare ångest, än
Rosa fick ana, såg hvarje kommande sol till
mötes, anmärkte med undran att den förklädde
matrosens ansigte och hela väsende antagit en
viss slö likgiltighet.
Han tycktes bry sig om ingenting,
tjenst-gjorde nästan aldrig, utan sökte de ensligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
