Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta, som räddat din Albins lif, räddat det
hem som bär dig — hör mig: skynda fortupp
till däcket, kalla hit konstapeln... må han
komma med tåg!“
Rosa svarade ej, men hennes små, hvita^
bara fötter ilade tillbaka öfver den mörka
sandhögen — man tyckte sig se de lätta
vingslagen af en hvitglänsande “tärna“, sväfvande
ned mot vattenytan.
“Gif mig dolken.. jag vill sänka den i mitt
eget hjerta af förbarmande gif mig den!“
“Nej, den skall ej vändas hvarken mot dig
eller mig : du skall inför lagen stå till rätta för
ditt mordförsök
“O, du är feg, om du handlar aå mot den*
som velat dö blott för att få dö med dig!“
“Om jag varit feg, skulle jag förnekat min
kärlek och räddat mitt lif eller svurit ett falskt
löfte, och lifvet hade ändå varit räddadt! Men
lofvar du, svär du vid den Gud, som du väl
en gång skall anropa för din själs frälsning,
att dina förföljelser skola upphöra, så vill jag
för besättningen dölja ditt gräsliga mordanslag
och landsätta dig i Helsingör?“
“Håll detta ord, och jag svär — ja, vid
både himlen och afgrunden, vid sjelfva min
vansinniga kärlek, svär jag att hädanefter vara
död för dig!“
Nu hördes Bas’ väldiga stämma och
väldiga steg.
“Nå, för djefveln, kapten, nu tror jag att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
