Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tolfte kapitlet.
P& Kalmare redd.
En varmt strålande dager låg utbredd öfver
den gamla unionsstaden med dess förmur till
sjös, det långsträckta Öland, och i stora
flockar svängde sig kajorna fram wh åter kring
slottets spetshufvade byggnad, denna
skattkammare för |)lodiga minnen. De vingade
ska-i»or^as jubelskri kunde ostördt fortsättas från
morgon till qväll: de fingo nu tryggt bygga
och bo i de beqväma gluggar, hvilkas
hake-byssor och kanoner fordom skrämt dem liksom
fienden på flykten, och i dag var deras glädje
h^gyuddare än vanligt, der de svärmade
om-lff,ing i den rena, sommarkl^ra luften.
Hvad de äro rika och behagliga dessa
känslor, som vi erfara, när vi efter en lång
sjöresa först återse de kuster, hvilka, utan att
vara det egentliga hemmet, likväl äro oss så
dyrbara, emedan de i tanken vänligt framkalla
detta hem, hvars hamn vi då veta oss snart
skola uppnå!
Huru ofta under den tröttande färden hade
ej Amelie sagt till sig sjelf: “Skall jag väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
