Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora penningesummor till brandskadade, till
enkor efter förolyckade sjömän på flera kuster:
jag har hjelpt en ärlig köpman åter på fötter —
med ett ord: jag har bistått, der jag det kunnat»
Är du nöjd, och tror du att det räcker till att
afdraga något litet på den stora skulden ?“
“Trodde jag icke det, så kände jag ej hur
oändlig Herrans nåd är: han skall visst vara
barmhertig emot dig.“
“Han skall bli det, blott vi nu få det
vigti-gaste i ordning. Gudskelof, pilten sofver nu stilla
... det var väl icke någon fara, sade doktorn?“
“Han gaf hopp.“
“Om han dött i den stunden,“ återtog
Holgersen med efr röst, som ännu darrade af
häpnad, “hade jag återfallit i mitt förra
för-tviflade tillstånd.“
“Men om det varit Guds vilja?“ inföll Amelie
forskande.
“Då“ — han dolde ansigtet i sina
händer — “hade min dom varit afkunnad! Hvad
kunde jag ha hoppats, om Will gått bort förrän
jag fått lösa mitt ord ?“
Amelie kände kramp i hjertat. Hon visste
ej hvilketdera hon skulle böqa med.
Hon fick dock snart ledtråden härtill.
“Jag ville icke,“ återtog han, “bedröfva
dig, som är all min fattiga glädje i verlden—
men ... jag fruktar att du ej handlade så klokt
som du plär handla, då du nekade att förra
året ge Rosa del af mitt beslut. Jag vet icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
