Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag vill hellre ligga begrafven i hafvets djup än
lefva denna stund, om du ej blir mild mot mig !“
“Frukta ej det... tala blott!“
"Kapten Stangerling!“
Holgersen bäfvade tillbaka — hans ansigte
blef likblekt.
“Jaså,“ sade han slutligen långsamt,
“kapten Albin Jentzel Stangerling skulle nå mig
ändå! Det var en djefvulsk lek äf ödet...
men“ — han rätade upp sig och en frisk
mannakraft syntes växa i hans ådror och gifva
styrka åt hans lemmar och hela hållning —- “än
är icke allt förloradt, än är jag, Arne
Holgersen, en man, som vet hvad han vill och
som ej låter gäcka sig af ett barn.... Hon
glömde väl icke sitt löfte ?“
“Nej, hon mindes det nog, men tyvärr
mindes hon det blott efter bokstafven!“
“Hvad menar du?“
“...att då jag å dina vägnar gaf honom
ett bestämdt afslag, så bestämdt att ett vidare
vädjande ej behöfdes, lofvade dock hon att
aldrig bryta den tro hon svurit honom — och
att hon vågade detta i min närvaro, visar oss
att hon troligen skall välja hvad som helst,
hellre än att tillhöra någon annan änden hon
älskar.“ /
“Och han — hvad sade han?“
“... att vi kunde vänta honom hit i höst.“
“Bra att vi slippa honom tilldess! Jag är
för upprörd att säga något vidare nu, och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>