Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— “har ej Telda nämt att han ej på flera
veckor varit i Wisby?“
“Icke ett ord har jag hört härom.“
“Han är i Göteborg, och dröjer der ännu.“
“Nå, han kunde behöfva en förströelse!
Men efter du visst har några små
hushållsbestyr, min egen Hildur, så skall jag under
tiden språka med Rosa.“
Hildur kysste sin mors hand och försvann.
Så snart de blifvit ensamma, störtade Rosa
till sin mors bröst.
“O, mamma, hvarföre alla dessa kalla, hårda
ord____ Har mamma icke sjelf så mycket
älskat?“
“Jo, det är sant“ — Amelie slöt dottern
närmare intill sig — “men har jag derföre
äfven varit lycklig?“
“Har mamma aldrig varit lycklig ?“
“En gång var jag rusig af den sällhet,
kärleken skänker, men ett rus går hastigt öfver:
lifvet är långt, och under den tröttsamma
vandringen finnes blott en lycka värd att
efter-sträfvas, den, som medvetandet af en uppfylld
pligt skänker. Ju flera ljufva minnen af denna
art vi kunna samla, desto rikare äro vi: det
är dessa minnen som lefva, sedan kärleken
flyktat.“
“Icke flyktar den, mamma, då den är af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
